
Baptistbekännelse från 1689
"Med hjärtat tror man och blir rättfärdig, med munnen bekänner man och blir frälst.”
Romarbrevet 10:10
Kapitel 13
OM HELGELSE
1. De som är förenade med Kristus, verksamt kallade och pånyttfödda, sedan de fått ett nytt hjärta och en ny ande skapade i sig tack vare förtjänsten i Kristi död och uppståndelse, blir också vidare helgade, verkligt och personligt,1 genom samma förtjänst, genom Hans Ord och Ande som har Sin boning i dem;2 syndens herravälde över hela kroppen blir förstört,3 och dess flertaliga begär blir mer och mer försvagade och oskadliggjorda4 och själva blir de mer och mer upplivade och styrkta i alla frälsande skänker,5 så att de kan praktisera all sann helgelse, utan vilken ingen människa ska få se Herren.6
1 Apg 20:32; Rom 6:5,6;
2 Joh 17:17; Ef 3:16-19; 1 Thess 5:21-23;
3 Rom 6:14;
4 Gal 5:24;
5 Kol 1:11;
6 2 Kor 7:1; Hebr 12:14
2. Denna helgelse sker i hela människans varelse,7 men ofullkomligt i detta liv – det finns fortfarande vissa rester av förgängelsen i varje del,8 och därför rasar ett kontinuerligt och oförsonligt krig i henne; där köttet står emot Anden och Anden mot köttet.9
7 1 Thess 5:23;
8 Rom 7:18, 23;
9 Gal 5:17; 1 Petr 2:11
3. I detta krig kan det vara så att det kvarvarande fördärvet för en tid kan ha stort övertag,10 men genom ständig styrketillförsel från Kristi helgande Ande, segrar den pånyttfödda delen;11 och så växer de heliga i nåd, fullkomnar helgelse i gudsfruktan, strävar efter ett himmelskt liv, i evangelisk lydnad till alla bud som Kristus som Huvud och Kung, har gett dem i Sitt Ord.12
10 Rom 7:23;
11 Rom 6:14;
12 Ef 4:15,16; 2 Kor 3:18, 7:1