1. Goda gärningar är endast sådana som Gud har befallt i Sitt Heliga Ord,1 och inte sådana som utan bevis därifrån blivit utformade av människor utifrån en blind fanatism, eller med skenet av goda avsikter.2

1 Mika 6:8; Hebr 13:21;

2 Matt 15:9; Jes 29:13

2. Dessa goda gärningar, som görs i lydnad till Guds befallningar, är frukten och bevisen på en sann och levande tro;3 och genom dessa visar troende sin tacksamhet,4 stärker sin visshet,5 uppbygger bröderna, smyckar evangeliets bekännelse,6 stoppar till motståndarnas munnar och ärar Gud,7 vars verk de är, skapade i Kristus Jesus till det,8 att när de har sin frukt och blir helgade, når de till slut målet: det eviga livet.9

3 Jak 2:18,22;

4 Ps 116:12,13;

5 1 Joh 2:3,5; 2 Petr 1:5-11;

6 Matt 5:16;

7 1 Tim 6:1; 1 Petr 2:15; Fil 1:11;

8 Ef 2:10;

9 Rom 6:22

3. Deras förmåga att göra goda gärningar kommer inte alls av dem själva, utan helt och hållet från Kristi Ande;10 och för att de ska göras kapabla till dessa måste det till, förutom de skänker de redan fått, en riktig påverkan av samme helige Ande, att verka i dem i både vilja och gärning, och att utföra Hans goda vilja;11 ändå är de inte tvungna att uträtta någon plikt om det inte kommer sig av en särskild impuls från Anden, men de bör vara flitiga i att blåsa liv i den Guds skänk som finns i dem.12

10 Joh 15:4,5;

11 2 Kor 3:5; Fil 2:13;

12 Fil 2:12; Hebr 6:11,12; Jes 64:7

4.  De som med sin lydnad uppnår den högsta punkt som är möjlig att nå i detta liv, är så långt ifrån att kunna överträffa förväntningarna och göra mer än vad Gud kräver, att de kommer till korta i mycket av den plikt de är bundna att uträtta.13

13 Job 9:2, 3; Gal 5:17; Luk 17:10

5. Vi kan inte med våra bästa gärningar förtjäna förlåtelse för våra synder eller evigt liv från Guds hand, eftersom det ju är ett så stort missförhållande mellan dem och den kommande äran, och ett oändligt avstånd mellan oss och Gud, som vi genom dessa varken kan gagna eller behaga för våra begångna synders skuld;14 utan när vi gjort allt vi kan, har vi bara gjort vår plikt, och är odugliga tjänare; och eftersom de är goda utgår de från Hans Ande,15 och eftersom de är utförda av oss, är de besudlade och blandade med så mycket svaghet och bristfällighet, att de inte kan klara strängheten i Guds bestraffning.16

14 Rom 3:20; Ef 2:8,9; Rom 4:6;

15 Gal 5:22,23;

16 Jes 64:6; Ps 143:2

6. Trots detta är det ändå så, att, eftersom de troende, som individer, har blivit godtagna genom Kristus, så godtas också deras goda gärningar i Honom;17 inte som om de i detta liv vore helt oklanderliga och otadliga i Guds ögon, utan på så sätt att Han ser på dem i Sin Son och behagar godta och belöna det som är uppriktigt, även om de åtföljs av många svagheter och bristfällighet.18

17 Ef 1:6; 1 Petr 2:5;

18 Matt 25:21,23; Hebr 6:10

7. Gärningar som utförs av opånyttfödda människor, även om de i sig själva må vara saker som Gud befaller, och till nytta både för dem själva och andra;19 är det ändå så att de varken utgår från ett hjärta som renats genom tron,20 eller utförs på ett rätt sätt i enlighet med Ordet,21 och inte heller för det rätta ändamålet: Guds ära.22 Därför är de syndiga och kan varken behaga Gud eller göra en människa passande för att få nåden från Gud23 – men samtidigt är det ju ännu mer syndigt och misshagligt för Gud när de låter bli att göra dem.24

19 2 Kung 10:30; 1 Kung 21:27,29;

20 1 Mos 4:5; Hebr 11:4,6;

21 1 Kor 13:1;

22 Matt 6:2,5;

23 Amos 5:21,22; Rom 9:16; Titus 3:5;

24 Job 21:14,15; Matt 25:41-43