top of page

Baptistbekännelse från 1689​

"Med hjärtat tror man och blir rättfärdig, med munnen bekänner man och blir frälst.”

Romarbrevet 10:10

Kapitel 22

OM RELIGIÖS DYRKAN OCH SABBATSDAGEN

1. Naturens ljus visar att det finns en Gud som har herradöme och suveränitet över alla; är rättvis, god och gör gott mot alla; och därför ska fruktas, älskas, prisas, åkallas, förtröstas på och tjänas med hela ens hjärta, hela ens själ och med all ens kraft.1 Men det godkända sättet att dyrka den sanne Guden har Han själv ordnat,2 och det är så begränsat av Hans egen uppenbarade vilja, att Han inte får bli dyrkad enligt människors fantasi eller påhitt, eller enligt Satans förslag under några synliga avbilder, eller på något annat sätt som inte de Heliga Skrifterna har föreskrivit.3

1 Jer 10:7; Mark 12:33;

2 5 Mos 12:32;

3 2 Mos 20:4-6



2. Religiös dyrkan ska ges åt Gud Fadern, Sonen och den helige Ande, och endast till Honom;4 inte till änglar, helgon eller andra skapade varelser;5 och efter fallet, inte utan någon medlare,6 eller under förmedling från någon annan utom Kristus allena.7

4 Matt 4:9,10; Joh 5:23; Matt 28:19;

5 Rom 1:25; Kol 2:18; Upp 19:10;

6 Joh 14:6;

7 1 Tim 2:5



3. Bön med tacksägelse är en del av naturlig dyrkan och denna kräver Gud av alla människor.8 Men för att den ska godtas måste den ges i Sonens namn,9 med Andens hjälp,10 i enlighet med Hans vilja;11 med insikt, vördnad, ödmjukhet, glöd, tro, kärlek och uthållighet; och när det sker tillsammans med andra ska detta göras på ett språk som kan förstås.12

8 Ps 95:1-7, 65:3;

9 Joh 14:13,14;

10 Rom 8:26;

11 1 Joh 5:14;

12 1 Kor 14:16,17



4. Man ska be för sådant som är lovligt och för alla sorters människor som lever eller som kommer att leva härefter;13 men inte för de döda,14 eller för de som man vet att de har begått den synd som är till döds.15

13 1 Tim 2:1,2; 2 Sam 7:29;

14 2 Sam 12:21-23;

15 1 Joh 5:16



5. Delar av den religiösa dyrkan av Gud är: Bibelläsning,16 predikan och att höra Guds Ord,17 att undervisa och förmana varandra i psalmer, hymner och andliga sånger, och sjunga till Herren med tacksamhet i våra hjärtan;18 såväl som förrättning av dop19 och Herrens nattvard.20 Dessa ska utföras i lydnad gentemot Honom, med insikt, tro, vördnad och gudsfruktan; vidare bör allvarsam självförnekelse med fastor21 och tacksägelse vid särskilda tillfällen, brukas på ett helgat och fromt sätt.22

16 1 Tim 4:13;

17 2 Tim 4:2; Luk 8:18;

18 Kol 3:16; Ef 5:19;

19 Matt 28:19,20;

20 1 Kor 11:26;

21 Est 4:16; Joel 2:12;

22 2 Mos 15:1-19, Ps 107



6. Varken bönen eller någon annan del av den religiösa dyrkan är nu, under evangeliet, bunden till eller mer godtagbar att utföras på någon plats, eller riktad mot något håll – nej, Gud ska tillbes överallt i ande och sanning;23 som i enskilda familjer24 dagligen,25 och i det fördolda, var och en för sig själv;26 och mer allvarsamt på de offentliga samlingarna, som inte med slarv eller vilje får försummas eller överges, när Gud genom Sitt Ord eller försynen kallar oss dit.27

23 Joh 4:21; Mal 1:11; 1 Tim 2:8;

24 Apg 10:2;

25 Matt 6:11; Ps 55:18

26 Matt 6:6;

27 Hebr 10:25; Apg 2:42



7.  Som det är naturens lag, att man i allmänhet, på Guds beställning, sätter åt sidan en andel tid för gudsdyrkan, så har Han genom Sitt Ord, i ett positivt, moraliskt och evigt bud, som binder alla människor i alla tider, särskilt utsett en dag av sju som sabbat, att hållas helig inför Honom,28 som ända från världens begynnelse fram till Kristi uppståndelse var den sista veckodagen, och som från Kristi uppståndelse ändrades till den första dagen i veckan, som kallas Herrens Dag:29 och ska fortsätta ända till världens slut som den kristna sabbaten, när nu iakttagandet av den sista dagen i veckan blivit upphävd.

28 2 Mos 20:8;

29 1 Kor 16:1,2; Apg 20:7; Upp 1:10

bottom of page