Baptistbekännelse från 1689
"Med hjärtat tror man och blir rättfärdig, med munnen bekänner man och blir frälst.”
Romarbrevet 10:10
Kapitel 9
OM FRIVILJA
1. Gud har iklätt människans vilja denna naturliga frihet och kraft att handla efter sitt val, så att den varken är tvingad eller av någon naturlig nödvändighet bestämd att göra gott eller ont.1
1 Matt 17:12; Jak 1:14; 5 Mos 30:19
2. När människan befann sig i sitt oskyldiga tillstånd hade hon frihet och kraft att vilja och göra det som var gott och välbehagligt för Gud,2 men var samtidigt ostadig, så att hon kunde falla från det.3
2 Pred 7:30;
3 1 Mos 3:6
3. Genom sitt fall till ett syndigt tillstånd har människan helt förlorat all viljeförmåga till någonting andligt gott som hör till frälsningen;4 så en oandlig människa, helt och hållet motsatt detta goda, och död i synden,5 är inte kapabel att genom sin egen kraft omvända sig själv, eller förbereda sig själv till det.6
4 Rom 5:6, 8:7;
5 Ef 2:1,5;
6 Titus 3:3-5; Joh 6:44
4. När Gud omvänder en syndare och för över honom till nådens tillstånd, befriar Han honom från hans naturliga slaveri under synden,7 och genom Sin nåd allena gör Han honom kapabel att fritt vilja och göra det som är andligt gott;8 men på ett sådant sätt att han på grund av sitt kvarvarande fördärv inte fullkomligt, eller enbart, vill, det som är gott, utan faktiskt också vill det som är ont.9
7 Kol 1:13; Joh 8:36;
8 Fil 2:13;
9 Rom 7:15,18,19,21,23
5. Denna människans vilja görs fullkomligt och oföränderligt fri till att enbart göra gott först i det förhärligade tillståndet.10
10 Ef 4:13