Matt 6:13
"Och för oss inte in i frestelse,
utan fräls oss från det onda”
Herren har lärt oss att be enligt följande; “(Fader)… för oss inte i frestelse, utan fräls oss från det onda”. Och det är både en skrämmande och ödmjukande tanke att Han, vår helige Fader, kan föra oss in i frestelser. Alltså i situationer som är svåra och som kan upplevas som övermäktiga för oss. Så förde vår helige Fader Sin älskade Son till frestelsens öken och överlämnade Sin Helige till Satan (Matt 4:1-11). På samma sätt överlämnade Herre Jesus apostel Petrus till sitt eget hjärtas begär så att Petrus villigt förnekade Honom tre gånger (Matt 26:33-25; Mark 14:29-31; Luk 22:33-34; Joh 18:15-27). Ja, Gud i sin allmakt, vishet, försyn och rådslut beslutar när det är dags för var och en av de Sina att ledas in i svåra situationer.
Guds syfte är... de heligas uppbyggelse och seger över frestelser för Hans ära och pris
Guds syfte med Hans beställda prövningar är förstås inte att någon ska falla i synd utan tvärtom, att de heliga ska uppbyggas upp och segra över frestelsen för Hans ära och pris (Upp 21:10-11). Apostel Petrus som mycket väl känner till Guds syfte med prövningen tröstar oss med följande ord: “All nåds Gud, som har kallat er till sin eviga härlighet i Kristus, Han skall upprätta, stödja, styrka och befästa er, sedan ni en kort tid har lidit.” (1 Pet 5:10).
Vi kan inte be bort prövningarna
Så det kan knappast vara så att vi ber “och för oss inte i frestelse” (Matt 6:13), på så sätt att vi säger till Gud att Han ska ta bort alla prövningar ur våra liv. Nej, det är redan sagt, att dessa beslutar Han själv att vi ska möta för vår uppbyggelse och till Hans ära och pris. Även om vi kan be till Honom att inte pröva oss så hårt och att Han ska ge oss lika mycket dagar av glädje som Han har plågat oss (Ps 90:15) - kan vi inte be Honom att ta bort prövningarna som är Hans verktyg för att rena oss och helga oss.
Min Gud låt oskuld och ärlighet bevara mig
När vi ber “och för oss inte i frestelse, utan fräls oss från det onda”” ber vi som kung David bad när han sade: “Se, hur många mina fiender har blivit, hur de hatar mig med våldsamt hat. Bevara min själ och rädda mig, låt mig inte komma på skam, ty jag flyr till dig. Låt oskuld och ärlighet bevara mig, ty jag hoppas på dig.” (Ps 25:20-21). Under prövningens stund bad David att Gud skulle bevara honom i ärlighet och oskuld. Han var välmedveten om sin egen ondska och radikala beroende av Gud för att klara av prövningen i helighet och oskuldsfullhet. I en annan psalm säger David “Dina stadgar vill jag hålla, överge mig aldrig!” (Ps 119:8) och visar att utan Guds verk i oss, som håller tillbaka vår egen ondska, kan vi inte hålla Hans stadgar. I psalm 69:6-7 ser vi hur David är medveten om sin syndaskuld, lägger fram den inför Gud och ber att Gud inte ska låta hans syndfullhet dra skam över Guds folk, se här; “Gud, du känner min dårskap, och min syndaskuld är uppenbar för dig. O Herre, Herre Sebaot, låt ej dem som väntar på dig komma på skam för min skull. Du, Israels Gud, låt inte dem som söker dig drabbas av vanära för min skull.” (Ps 69:6-7). Alltså erkänner David Guds makt i att hålla honom borta från sin syndfullhet för de heligas glädje.
Överlämnad till ditt eget hjärta
Det är ett ödmjukande faktum att det är endast Gud som kan hålla tillbaka vår ondskan och att vi är i ett absolut beroende av att Han gör det i varje stund för att vi ska kunna leva i helighet. Under prövningens stund är därför inte själva prövningen problemet, det är att vi blir överlämnade till vårt eget hjärta och dess ondska. Jag upprepar: vårt problem är att vi under prövningen blir överlämnade till vårt hjärtas egna vilja och dess visioner, dess egna mål och dess längtan. Vårt sjuka hjärta kommer att prioritera allt annat som högre än att älska Gud. Vårt hjärta kommer att göra så att vi faller i synd, stör vårt gemenskap med Honom, drar vanära över Hans namn och bedrövar Guds folk.
Att göra sitt eget begär med barn
Förstår du allvaret? Ditt problem är inte prövningen i sig, inte heller din svåra situation, inte heller människan som behandlar dig illa, de som sårar dig, de som lurar dig, och så vidare. Problemet är att vi under prövningen gärna bedriver “intimitet med våra egna begär”. Se här själv: “Var och en som frestas, dras och lockas av sitt eget begär. När så begäret har blivit havande föder det synd, och när synden är fullmogen föder den död.” (Jak 1:14-15). Ser du språket som används? Du gör ditt eget begär “havande”. Du gör ditt begär gravid! Och sedan får du och ditt begär ett barn, det barnet har redan blivit namngiven av Gud; ert barn heter “Synd”. Grattis mamma och pappa! Du har blivit förälder till Synd.
Problemet är att vi under prövningen gärna bedriver “intimitet med våra egna begär”.
Så här ska du be...
Förstår du nu? Vi ska inte bedra oss själva. Vi behöver fly från att bedriva intimitet med våra begär - genom att bejaka våra hjärtans drömmar, våra egna visioner och mål för våra liv, och vår hjärtats lidelser. Vi behöver, av nödvändighet, be dagligen “Fader, för oss inte in i frestelse, utan fräls oss från det onda”, annorlunda uttryckt: Fader, vi erkännande vår syndfullhet, Fader, ge oss styrka att kämpa mot synden, Fader, ge oss kraft att längta efter gemenskap med dig genom din Son och ditt ord, hindra oss från att hänge oss till intimitet med våra begär så att vi gör det havande. Fader vi litar på att Du och endast du kan bevara Dina heliga på den rätta vägen. Och känner trygghet med att Du kommer att bevara oss ända fram till slutet. Din är makten, äran och härlighet i evigheters evighet, amen.