"Om vi säger att vi inte har synd, bedrar vi oss själva och sanningen finns inte i oss"
1 Johannes 1:8
Självinsikt är en spegel som vi alla behöver stå framför. Det handlar om att se våra egna handlingar, motiv och avsikter med klara ögon, även de sidor som är svåra eller smärtsamma att erkänna. Vi blir ofta förvånade när andra pekar ut aspekter av oss själva som inte stämmer med vår egen självbild. Det kan kännas som kritik eller till och med som en kränkning. Jag känner igen det hos mig själv. När någon pekar ut något jag inte vill se, går jag i försvar. Varför? Det är en fråga för en annan dag.
Men hur påverkar denna ovilja vår syndabekännelse och vår bön om förlåtelse? Vad ber du om förlåtelse för när du står inför Gud? Vet du att din synd skapar en barriär mellan dig och Gud, oavsett om du är medveten om det eller inte? Jesaja säger: "Nej, det är era missgärningar som skiljer er och er Gud från varandra, era synder döljer hans ansikte för er, så att han inte hör er." (Jesaja 59:2)
Kung David bad: "Vem märker själv hur ofta han felar? Förlåt mig mina hemliga brister." (Psalm 19:12) Paulus uppmanar oss: "Pröva er själva om ni lever i tron, pröva er själva!" (2 Kor 13:5) Och Jesus själv säger: "Du hycklare, ta först bort bjälken ur ditt eget öga!" (Matt 7:5)
Att växa i självinsikt är i vårt eget intresse. Vi behöver veta vad vi gör fel. Vår egen övertygelse om vad vi har gjort eller inte gjort kommer inte att rädda oss. Jakob skriver: "Närma er Gud, så skall han närma sig er. Gör era händer rena, ni syndare, och rena era hjärtan, ni tvehågsna. Klaga, sörj och gråt. Låt ert skratt vändas i sorg och er glädje i bedrövelse. Ödmjuka er alltså inför Herren, så skall han upphöja er." (Jakobsbrevet 4:8-10)
Detta är ord att lita på. Gör det redan idag. Han ska upphöja dig.