Hur kan vi förstå skillnaderna i beskrivningarna om vad som hände söndagen då Herren Kristus Jesus återuppstod i Matteus 28:1-10, Markus 16:1-8, Lukas 24:1-12, Johannes 20:1-18?
Innehållsförteckning
Bibeln är Guds ord
Anledningar till skillnaderna i berättelserna
Skillnader och likheterna i berättelserna
Olikheterna gör berättelsen mer trovärdig
Tillämpningar som stärker ditt andliga liv
Berättelserna om vår Herrens uppståndelse skiljer sig åt i de olika evangelierna. Jag minns att detta väckte olika frågor hos mig när jag först bekantade mig med Bibeln som nytroende, dessa frågor kunde vara, vad beror skillnaderna på? Hindrar de mig att förstå vad som hände den dagen? Hur kan jag få en bild över vad som inträffade? Jag upptäckte också redan på den tiden att bibelkritiker gärna använder sig av dessa skillnader för att uppluckra trovärdigheten i den bibliska berättelsen. Därför vill jag i denna artikel gå igenom skillnaderna, analysera dem och ge några möjliga orsaker till varför de inträffar.
Trots att jag kommer att sjunka in i detaljer i denna artikel är mitt övergripande syfte med den att genom att bidra med tydlighet främja till meditation över Skriftens ord.
Bibeln är Guds ord
Jag börjar med att först och främst göra det tydligt för läsaren att skillnaderna i evangelierna beträffande återuppståndelsen inte på något sätt kan tyda på "felaktigheter" i Bibeln. Varje “andeledd” läsare bör tryggt ställa sig i denna vinkel i betraktandets rum och ur den se på Bibeln. Anledningen till detta är att vi är övertygade av både förståndet och Guds Andes vittnesbörd om att Bibeln är Guds självaste ord, och att det följaktligen inte kan finnas misstag i den. Vi behöver ha en grundtillit till författaren för att kunna förstå dennes tankar. Men då och då stöter jag på följande resonemang hos Bibelns kritiker:
Bibelns är skriven av människor
Människor gör fel
Bibeln måste därför också innehålla fel
Och just olikheterna i redogörelserna om återuppståndelsen i evangelierna anges mycket ofta som exempel på faktafel (och till och med motstridigheter) i Bibeln.
Dessa kritiker har det svårt att förstå att Gud själv har valt att använda sig av ofullkomliga människor som kanal eller instrument för att tala sitt ord till mänskligheten. Det sagt kan vi skilja mellan två olika sätt som Gud kunde ha använt sig av människor som kanal/verktyg för att få sitt ord nedskrivet:
Sätt 1: Gud kunde ha sett till att använda sig av människor "mekaniskt".
Alltså sett till att Hans ord skrivs ned till punkt och pricka, att varje ord skulle vara direkt uppenbarat av Gud och att det inte skulle finnas några mänskliga fel eller brister. Gud kude ha sett till att Hans budskap inte påverkas av Hans ofullkomliga instrument, människan. Enligt detta synsätt bör vi förvänta oss att Bibeln är fri från t ex språkliga fel och avvikelser som de i evangelierna. Ett exempel på dem som håller vid denna mekaniska inspirationslära är muslimerna, som påstår att så är fallet när Allah skrev Koranen. Men detta orsakar en serie olika problem med Koranen t ex att det faktiskt finns olika versioner av Koranen som används av olika muslimska samfund runt om i världen, och även inom samma samfund kan det finnas små variationer i texterna. Detta tyder på att Koranen inte är helt oföränderlig, och att det kan finnas vissa mänskliga element som har påverkat dess utformning. Det finns även problem med historiska, språkliga och etiska frågor som jag inte hinner utveckla vidare här. Allt detta vill jag säga med mycket respekt för mina muslimska vänner vars tro och personer jag högaktar.
Sätt 2: Gud kunde också använda människor på ett mer "organiskt" sätt.
Detta synsätt innebär att Guds Ande påverkade bibelförfattarnas tänkande och skrivande, men på ett mer naturligt och organiskt sätt. Författarna använde sitt eget språk, sin egen stil, och skrev utifrån sin egen förmåga/begräsningar men Guds Ande ledde dem att skriva ner vad Gud ville förmedla. Detta synsätt betonar att Bibeln är inspirerad av Gud, men att den också är en bok skriven av människor och är påverkad av författarnas person, den tid då den skrevs och den kulturen i vilken den skrevs. Allt detta påverkar hur saker och ting beskrivs men däremot inte budskapet. Det är detta organiska synsätt som är vad den kristna tron lär om Bibeln som Guds ord. Kyrkofadern Augustinus av Hippo uttrycker det på följande sätt "Vi säger inte att det som skrevs av människor i Bibeln, skrevs endast av människors vilja, utan det skrevs av människor som Guds ande använde som sin penna."
Således kan vi korrigera kritikerna och istället presentera följande logiska slutledning:
Bibeln är inspirerad av Gud.
Gud skulle inte inspirera människor att skriva falska påståenden.
Trots att Bibeln innehåller mänskliga misstag, är den tillförlitlig eftersom mänskliga misstag inte kan segra över Guds vilja att förmedla sitt budskap rätt.
Anledningar till skillnader i berättelserna
En sund bibelsyn är en nödvändig förutsättning för att förstå Guds budskap. Föreställ dig själv hur det skulle påverka din förståelse av ett budskap om du satt och samtalade med en person som du misstänkte var ute efter att lura dig. Du skulle förmodligen vara benägen att hitta misstag i det han sade till dig i stället för att lyssna nyfiket och fri från skepsis.
Men varför skiljer sig berättelserna om Jesus uppståndelse i de olika evangelierna? Iklädda en sund bibelsyn kan vi tänka oss flera naturliga orsaker till skillnaderna i de olika evangelierna. Här är fyra möjliga anledningar:
1 Författarna hade olika syften med sina berättelser. Till exempel ville Matteus fokusera på Jesu makt och auktoritet, medan Lukas ville framhäva Jesus som en lärare och frälsare. Dessa olika fokus kan ha påverkat vad som inkluderades i respektive evangelium.
2 Olika författare hade tillgång till olika källor. De kan ha haft olika versioner av händelserna att utgå ifrån eller intervjuat olika personer som bevittnade händelserna på olika sätt. Detta kan ha påverkat hur de skildrade händelserna.
3 De olika författarna kan ha anpassat sin berättelse för att nå sin publik.
Till exempel kan de ha skrivit för olika målgrupper som hade olika behov och intressen, till exempel vet vi att stora delar av texterna i Matteus vänder sig till judar. De kan också ha anpassat sitt språk och stil för att passa den kulturella och språkliga bakgrunden hos sin publik.
4 Tiden som gått sedan händelserna ägde rum kan också ha påverkat hur berättelsen beskrevs. Det är troligt att olika detaljer kunde ha gått förlorade eller blivit förvanskade under tiden mellan händelserna och skrivandet av evangeliet.
Alltså, författarna av evangelierna hade olika syften, tillgång till olika källor, anpassade sin berättelse till sin publik och tiden som gått sedan händelserna kan ha påverkat hur berättelsen beskrivs. Detta har resulterat i skillnader i vad som inkluderades och hur händelserna skildras. Men inga av dessa omständigheter på något sätt påverkar det tydliga budskapet i samtliga evangelierna; att Jesus Kristus återuppstod från de döda efter att ha blivit korsfäst. Vilket bekräftar hans gudomliga makt och auktoritet och visar att han har segrat över döden och öppnat upp vägen till evigt liv för människor.
Skillnader och likheter mellan berättelserna
Här kommer nu två listor, en där jag går igenom skillnaderna i berättelserna och en för likheterna.
Skillnaderna i de evangeliska berättelserna
Jag finner fem olika händelsebeskrivningar där olikheter i evangelierna inträffar, jag listar dem nedan och anger också de bibelverser som visar på skillnaderna.
Beskrivning 1: Kvinnorna som besöker graven varierar mellan de olika evangelierna.
Matteus: Maria från Magdala och en annan Maria (28:1)
Markus: Maria från Magdala, Salome och en annan Maria (16:1)
Lukas: Kvinnor, inklusive Maria från Magdala (24:1)
Johannes: Maria från Magdala (20:1)
Det finns vissa skillnader i detaljerna om vem som besökte graven i de olika evangelierna. Vissa evangelister nämner flera kvinnor medan andra bara nämner en. En annan slutsats är att alla evangelierna nämner Maria från Magdala som en av kvinnorna vid graven, vilket antyder att hon hade en särskild betydelse för författarna. Det är också möjligt att dessa skillnader beror på att olika författare använde olika källor eller ville fokusera på olika aspekter av händelsen.
Beskrivning 2: Beskrivningen av stenen vid graven skiljer sig åt mellan evangelierna.
Matteus: Stenen rullades bort av en ängel från himlen (28:2)
Markus: Stenen var redan rullad bort när kvinnorna kom dit (16:4)
Lukas: Stenen var bortrullad när kvinnorna kom dit (24:2)
Johannes: Stenen var bortrullad när Maria kom dit (20:1)
Likheten mellan de olika beskrivningarna är att stenen vid graven var bortrullad när kvinnorna kom dit. Skillnaderna är att i Matteus rullades stenen bort av en ängel från himlen medan den i Markus redan var bortrullad när kvinnorna kom dit. I Lukas beskrivning var stenen bortrullad när kvinnorna kom dit och i Johannes var den bortrullad när Maria kom dit. Dessa skillnader kan ge olika perspektiv på händelsen och hur de uppfattas av vittnena.
Beskrivning 3: Antalet budbärare vid graven varierar mellan de olika evangelierna.
Matteus: En ängel från himlen talade till kvinnorna (28:5)
Markus: En ung man i en vit dräkt talade till kvinnorna (16:5)
Lukas: Två män i kläder som lyste som blixtar talade till kvinnorna (24:4)
Johannes: Maria såg två änglar vid graven (20:12)
Skillnaderna här är antalet och utseendet på budbärarna som talade till kvinnorna vid graven. Likheterna är att det var budbärare som talade till kvinnorna vid graven och gav dem information om Jesu uppståndelse.
Beskrivning 4: Jesu uppståndelse beskrivs olika i de olika evangelierna.
Matteus: Ängeln berättade att Jesus hade uppstått (28:6)
Markus: Mannen berättade att Jesus hade uppstått (16:6)
Lukas: Männen berättade att Jesus hade uppstått (24:6)
Johannes: Jesus var redan borta när Maria kom dit (20:1)
Här ser vi skillnader i vem som berättar om Jesu uppståndelse. I Matteus är det en ängel, i Markus en man och i Lukas är det män som berättar om uppståndelsen. I Johannes beskrivs inte själva uppståndelsen utan att Jesus var borta när Maria kom dit. Likheterna är att i alla fyra evangelierna berättas det om Jesu uppståndelse och att han inte längre var i graven när kvinnorna besökte den.
Beskrivning 5: Responsen från kvinnorna varierar mellan evangelierna.
Matteus: Kvinnorna sprang tillbaka till staden och mötte Jesus på vägen (28:8-9)
Markus: Kvinnorna var rädda och flydde från graven och berättade inte för någon (16:8)
Lukas: Kvinnorna berättade för de andra lärjungarna vad som hade hänt (24:10)
Johannes: Maria berättade för lärjungarna att hon hade sett Jesus (20:18)
Likheterna är att det handlar om kvinnornas respons på händelsen vid graven och hur de hanterar den information de fått. Skillnaderna är att deras reaktioner och beteenden varierar mellan de olika evangelierna. I Matteus sprang kvinnorna tillbaka till staden och mötte Jesus på vägen, medan de i Markus var rädda och flydde från graven utan att berätta för någon. I Lukas berättade kvinnorna för de andra lärjungarna vad som hade hänt, medan i Johannes berättade Maria för lärjungarna att hon hade sett Jesus.
Likheter mellan evangelierna
Jag har redan nämnt flera av likheterna ovan men här kommer en övergripande sammanställning av dem. Jag finner sju tydliga likheter i berättelserna, dessa är konsekventa beskrivningar som beskrivs i samtliga evangelier. Dessa utgör också den röda tråden i de olika händelsebeskrivningarna.
Kvinnorna besöker graven tidigt på morgonen den första dagen i veckan.
Kvinnorna finner stenen bortrullad från graven.
Kvinnorna möter någon form av budbärare vid graven.
Budbärarna meddelar kvinnorna att Jesus har uppstått från de döda.
Kvinnorna berättar för lärjungarna om vad som har hänt.
Petrus besöker också graven och bekräftar att den är tom.
Jesus möter kvinnorna och/eller lärjungarna efter att ha uppstått från döden/lämnat graven.
Olikheterna gör berättelsen mer trovärdig
Genom att ge olika perspektiv och skildringar av samma händelse kan författarna visa på mångfalden i uppfattningar och tolkningar av händelsen. Olikheterna i berättelsen kan försvåra förståelsen av detaljerna för skeptikern men hindrar inte läsaren från att förstå den huvudsakliga berättelsen om vad som hände den dagen. Skillnaderna speglar de olika erfarenheterna och synsätten hos de olika vittnena, och visar på hur en och samma händelse kan uppfattas och tolkas på olika sätt av olika personer. Det kan också ge en mer mångsidig och helhetsbild av händelsen och dess betydelse för kristendomen som helhet.
J. Warner Wallace är en författare, talare och apologet som är känd för sitt arbete inom kristen apologetik och hans tillämpning av kriminaltekniska metoder på biblisk forskning. Han har en bakgrund som polis och det är från den bakgrunden som han har utvecklat sin metod för att undersöka kristendomens historiska grund. Wallace försvarar skillnaderna i skildringarna genom att betona att dessa skillnader inte minskar trovärdigheten i de fyra evangelierna. Han hänvisar till sin erfarenhet som polisutredare och menar att det är vanligt att flera ögonvittnen till en händelse ger olika perspektiv och detaljer i sin berättelse. I sin bok "Cold-Case Christianity: A Homicide Detective Investigates the Claims of the Gospels" hävdar han att dessa skillnader snarare är ett bevis på att evangelisterna faktiskt skrev oberoende av varandra, utan att samarbeta eller samordna berättelserna. Enligt Wallace bevisar detta på att Jesu uppståndelse var en händelse som faktiskt ägde rum, eftersom de alla ger liknande och konsekventa beskrivningar av Jesu död och uppståndelse. Han menar att om de fyra evangelisterna hade samarbetat eller kommit överens om sina berättelser, så skulle deras skildringar ha varit mycket mer enhetliga och likformiga.
Wallace menar också att skillnaderna i evangelierna ofta handlar om mindre detaljer som inte förändrar den grundläggande händelsen - vilket jag också tycker att läsaren här kan se efter att ha studerat de olika avvikelserna gällande Herrens återuppståndelse. Wallace framhåller att detta är typiskt för ögonvittnen som fokuserar på olika aspekter av händelsen beroende på sina personliga erfarenheter och perspektiv vilket inte är på något sätt ett bevis om att händelsen inte ägde rum.
Tillämpningar som stärker ditt andliga liv
Slutligen vill jag påminna om det övergripande syftet med artikeln; nämligen att bidra till tydlighet och på så sätt främja till meditation över Skriftens ord. Jag tänker här att tydlighet eller en tydlig förståelse av Guds ord är en förutsättning för att begrunda ordet (meditera över ordet). Senare tänker jag att jag inte vill enbart tillfredsställa vår mänskliga naturliga hunger efter kunskap utan snarast bidra till meditation över Guds ord. Puritanen Thomas Watson uttrycker sig så här om meditation över Guds ord: "Att läsa (Bibeln) utan meditation är som att äta utan att smälta maten. Maten gör oss liten nytta förrän den är smält…"
Därför vill jag lämna läsaren med några förslag på olika tema hämtade ur berättelserna om Herrens uppståndelse som bjuder på uppbygglig meditation. Här är dem:
Tro: Genom att tro på Jesu återuppståndelse, kan man öka sin tillit till Gud och stärka sin relation med Honom.
Förlåtelse: Jesu död och uppståndelse är ett uttryck för Guds förlåtelse för mänsklighetens synder. Att reflektera över detta kan hjälpa en att förlåta andra och ha en sund attityd till ens egna synder.
Hopp: Jesu återuppståndelse kan ge hopp om liv efter döden och en påminnelse om att döden inte är slutet.
Kärlek: Jesu offer på korset och hans uppståndelse kan ses som ett uttryck för Guds kärlek för människor. Att reflektera över denna kärlek kan hjälpa en att känna sig älskad och att sträva efter att visa kärlek till andra.
Förändring: Jesu återuppståndelse kan ses som en symbol för förändring och transformation. Att reflektera över detta kan hjälpa en att tänka på hur man kan förändras och växa som person, helgas.