Länge, länge har mitt hjärta 

sökt och längtat efter friden

sökt i oro och i smärta, 

aldrig funnit den i tiden

Du o Gud dess rop besvarar.

Vanmakt du i visshet vänder.

Du din vilja uppenbarar, 

när din son till oss du sänder

Ner till oss som ängslas stiger

han med kärlek och försoning,

och han Ande hjärtat viger

till sitt tempel och sin boning.

Sig med människonaturen

Herrens härlighet förenar,

och Guds Son, av kvinna buren,

blir det offer som oss renar.

I Guds helgedom ingången

han och min förlossning funnit.

Han åt mig i synder fången

frid och frihet återvunnit.

I hans fotspår skall jag sträva,

en gång bli för himlen mogen,

dö från världen för att leva,

Gud, för dig, din vilja trogen.

Salig, salig den som kände,

den som trodde dig allena,

du all sannings Gud som sände

den som oss med dig förenar,

Jesus Kristus, du är ordet,

vägen, sannngen och livet,

och i himlen och på jorden

finns ej annat namn oss givet.