Min själ ska lova Herren
Min själ skall lova Herran,
min tunga prisa skall hans namn.
Han är från oss ej fjärran,
Han väntar oss med öppen famn
Han hörer våra böner
Och läker våra sår
Han oss med nåd bekröner
Och bär oss år från år
Vår ungdomstid han mättar
Med fröjder utan tal
Och ålderns börda lättar
Och hjälper oss i dödens kval
Var dag han oss förkunnar
Sitt stora verk, sin vilja god
Och han allt gott oss unnar
han ger försagda hjärtan mod
Till Gud får vi oss vända
När prövningen blir svår
Och vad som än må hända
hans trofasthet består
Och åter han befäster
det hopp som vi har mist
Så långt som öst från väster
Förvisar han vår synd och brist
Som sig en far förbarmar
Och barnens fel förgäter snart
Så Gud i sina armar
Oss tar och tröstar underbart
Han vet vårt svaga väsen
Av stoftet är det gjort
Vi blomstrar såsom gräsen
Och vissnar lika fort
Som trädens blad skall falla
Och blekna rosens prakt
Skall vi försvinna alla
Här hjälper ingen mänskligt makt
Men Herrens nåd allena
Står fast i tid och evighet
Så låt oss honom tjäna
I ödmjuk tro och redlighet
Hans rike skall ej bäva
Det står när allt blir grus
Ni helgon som får leva
I himlens klara ljus
Ni änglar som får bära
Till människor hans bud
Kom, låt oss alla ära
Och prisa Herren Gud, vår Gud