top of page

TROSBEKÄNNELSER

Välkommen till vår sida om olika kristna bekännelser! Här har vi samlat en mängd historiska bekännelser för att ge dig en bred översikt över de mångfaldiga uttryck som kristen tro har antagit genom tiderna. Det är viktigt att notera att dessa bekännelser inte i första hand återspeglar vår egen trosuppfattning. De är snarare ett fönster mot den rika tradition och de djupa övertygelser som format kristendomen. Om du är intresserad av att utforska vad vi själva tror och håller som centrala punkter i vår tro, klicka här.

Kristna bekännelser är formella uttalanden av tro som ofta används av kyrkliga samfund för att definiera och klargöra deras teologiska positioner. De har historiskt sett tjänat som en grund för enhet inom en kyrka eller ett samfund och har hjälpt till att skilja en grupp kristna från en annan baserat på deras teologiska övertygelser. Det är viktig att förstå dessa i sitt historiska sammanhang.

Positiv roll:
Enhet: Bekännelserna ger en gemensam grund för tro som kan förena medlemmar inom ett samfund.
 
Undervisning: De fungerar som pedagogiska verktyg för att undervisa medlemmar om kyrkans läror.
 
Skydd: De tjänar som en barriär mot teologiska avvikelser och hjälper till att bevara kyrkans ortodoxi.
 
Klargörande: I tider av teologisk förvirring eller kontrovers kan bekännelser klargöra kyrkans ståndpunkt.
 
Varning:
Även om bekännelser spelar en viktig roll inom kristendomen, är det avgörande att närma sig dem med en källkritisk inställning. De är mänskliga dokument och kan därför innehålla flera fel eller brister.
 
De bör inte ses som oföränderliga sanningar utan snarare som reflektioner av den teologiska förståelsen vid den tidpunkt då de skrevs. Alltid bör Skriften vara den högsta auktoriteten, och alla bekännelser bör jämföras och vägas mot den.

Niceenska och apostoliska

Den Apostoliska och den Nisceenska bekännelsen har spelat en avgörande roll i att definiera och bevara den ortodoxa kristna tron genom kyrkans historia. De har tjänat som vägledande dokument för att klargöra kyrkans läror i ljuset av teologiska kontroverser och utmaningar...

Baptistbekännelsen från 1689

Baptistbekännelsen från 1689, även känd som Andra Londonbekännelsen, utformades för att fastställa baptisternas troslära och främja enhet bland engelska baptistförsamlingar under en tid av religiös och politisk omvälvning.

Svenska Baptistbekännelsen från 1861

Svenska baptistbekännelsen från 1861 markerade en viktig konsolidering av baptisternas tro och identitet i Sverige, i en tid då religiös frihet började vinna mark och frikyrkor växte fram.

bottom of page